Jag gjorde 30 Days of Gratitude- detta är vad som hände

 Text Julia Ahlm  Foto Jess Watters

Text Julia Ahlm

Foto Jess Watters

Går du i tankarna av att vilja känna starkare närvaro? Vår Her Way skribent Julia Ahlm har provat på utmaningen `30 days of gratitude´. Ta del av hennes resa.

Tänk så mycket vi har att vara tacksamma för. Att vi får vara friska, att vi har mat på bordet, familj och vänner som älskar oss. Tänk så mycket av detta som vi också glömmer bort när vardagen tar över, när andra på Instagram verkar resa jorden runt mest jämt eller när du bara inte är där i livet som du vill vara. Till slut valde jag att dra i handbromsen och försöka hitta det egentliga värdet i livet. Jag bestämde mig för att september skulle bli en månad av tacksamhet. Så här gick det.


Vad är 30 days of Gratitude?
30 days of gratitude är en utmaning att få in tacksamhet i det vardagliga livet. En typ av mindfulness där du på ett eller annat vis visar dig själv eller andra i din omgivning tacksamhet. Om du Googlar kan du hitta flera ”scheman” som du kan gå efter. Jag valde att delvis följa dem men också att göra det lite på mitt eget vis. 


Såhär gick det till

Jag är en person som älskar att förbereda, därför köpte jag en bok där jag varje dag skulle reflektera för att sedan i slutet av dagen skriva ner något jag var tacksam för. Om så minsta lilla sak jag kunde hitta så skulle jag vara tacksam för någonting och skriva ner det. För varje dag fanns det dessutom en uppgift för nästa dag; promenera 30 minuter, skriv ner dina värdeord eller krama någon. Ganska enkla saker kan man tycka, men allt för ofta glömmer vi bort oss själva och andra när vi stressar och lever i full fart. Och för mig handlade det om att skaffa ett faktiskt värde i dagen mer än hur många likes eller kommentarer jag fått på en bild på Instagram. 


Min största oro var att varje dag i boken skulle vara fylld med samma saker. Samtidigt så var det oerhört lärorikt att mata sig själv i dagar med ”Jag är tacksam för att jag får vara frisk”. Och det var ju någonstans vad den här uppgiften handlade om för mig; att fånga upp de där sakerna som jag tagit för givet. 

Men självklart var en del dagar tuffare än andra. Jag kan ärligt och uppriktigt säga att jag inte alls till punkt och pricka följt varenda del i mitt anteckningsblock. Och vad jag tar med mig från det är att det är helt okej det med. Ibland är livet så och då kanske inte en uppgift känns som världens roligaste sak att göra. Men jag insåg också att dagarna som jag gjorde dem kändes livet mycket mer meningsfullt. De dagar jag fick tid för en lång promenad där jag kunde gå och verkligen uppskatta allting i naturen, eller skriva ner fem värdeord för mig själv, det var under de dagarna som jag kände mig mycket mer närvarande. Till motsats från dagar då jag stressade hem för att laga mat, fixa matlådor, träna, jobba lite till för att sedan gå och lägga mig. Samtidigt tummade jag aldrig på den där stunden på kvällen då jag faktiskt satt ner en lång stund och funderade på vad jag faktiskt var tacksam för. Och den stunden gav mig oerhört mycket ro i kroppen. 


Efter den här månaden har jag med mig så många verktyg för hur jag möter mig själv men också andra i min omgivning och det som finns omkring oss.
Och dessutom har jag efter det här är en bok som jag kan öppna när livet känns som mest tungt eller stressigt och tänka; Ja, precis de här sakerna har jag i mitt liv. Och de där sakerna, det är de som faktiskt ger en mening till allting annat. 


Mina tips till dig

  • Ta inte uppgiften så högtidligt. Det är okej att inte skriva ner någonting varje dag. Det är viktigare att känna sig tacksam än att tvinga fram tacksamhet.

  • Skriv ner! Skriv, skriv, skriv. Att faktiskt sätta saker på papper och ha ett schema kan hjälpa dig att nå ditt mål och inte tappa bort dig på vägen. 

  • Sätt rimliga mål! Känner du inte för att skänka en hel hög kläder till välgörenhet, sätt andra uppgifter. Ta en promenad och upptäck allt det fina i naturen eller ring någon i din närhet för att säga att du älskar hen. Det är ingen prestationstävling trots allt. Det är ju för att du ska må bättre, inte sämre.