Så lär du dig kontra härskartekniker

 Text Elin Styrbjörn

Text Elin Styrbjörn

Alla som någon gång har blivit utsatta för härskartekniker och maktövertag, håller nog med om att det är bland det vidrigaste som finns. Vare sig det sker på en arbetsplats eller privat, kan en annan människas sociala manipulationer vara så ihärdiga och skadliga att den utsatte tillslut inte vet vad den ska ta dig till. Att något som börjar som en hög suck och ett par himlande ögon, snabbt kan eskalera till att någon går till jobbet med ett tryck över bröstet och darriga ben är faktiskt inget annat än vuxenmobbning.

 

Vi på Her Way vill slå ett slag för att alla kvinnor ska kunna våga ta plats och glädjas av att vara på jobbet. Så i ett hopp om att kunna stärka de som är utsatta, vill vi lära varenda Boss Babe i det långa landet lagom hur hon på bästa sätt lär sig känna igen de olika härskarteknikerna, så att hon kan sätta stopp dom innan dom ens har börjat.  

 

Som expert på ämnet har vi tagit hjälp av Christina Knight: Creative Director, föreläsare, författare och Boss Lady extraordinaire. I hennes nyutgivna bok Not buying it: a guide to a new era of advertising har just härskartekniker fått stor fokus – och vi är oerhört glada över att få dela med oss av Christinas expertis här.

 

Lär dig känna igen dagens sju härskartekniker

Härskartekniker är kort och gott handlingar som implementeras då det råder en maktobalans, där en person har ett maktövertag gentemot den andra. Själva termen myntades i mitten på 40-talet och idag brukar man säga att det finns sju härskartekniker som är viktiga att känna till:

 

1. Osynliggörande: att tysta någon genom att ignorera den

2. Förlöjligande: att framställa någon och dennes argument som löjliga och oviktiga

3. Undanhållande av information: att utestänga någon genom att undanhålla viktig information

4. Dubbelbestraffning: att ställa någon inför ett val och sedan nedvärdera och bestraffa personen oavsett vilket val som precis har gjorts

5. Påförande av skuld och skam: att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något som personen utsätts för är dennes egna fel

6. Objektifiering: att kommentera eller diskutera en persons utseende i irrelevanta sammanhang

7. Våld eller hot om våld finns: att utnyttja sin fysiska styrka för att få sin vilja igenom, eller att påpeka att den möjligheten finns

 

Härskartekniker på arbetsplatsen

Härskartekniker på arbetsplatsen är tyvärr något som fortfarande är extremt vanligt, då det verkar ha blivit en norm för de med makt att använda sig av ett språk och ett maner som handlar om att skaffa sig ett ännu större övertag; att vara den tuffa bossen som trycker till och visar vart skåpet ska stå. To manage by fear och allt det där.

 

Men oavsett om maktspelet grundar sig i ren elakhet eller någon slags skev föreställning om vad det innebär att vara chef, säger Christina att härskartekniker är oacceptabla: ”Jag vill inte ursäkta beteendet, för jag tycker att oavsett vad det grundar sig i så är det oacceptabelt.”

 

Hon fortsätter: ”Man ska alltid markera att man ser, hör och är medveten om vad som händer – och att det inte accepteras. Därför är det så himla bra att känna till de sju härskarteknikerna, så att man lär sig känna igen dom så fort dom händer.”

 

Ingen reaktion är fel

När vi pratar med Christina om reaktioner säger hon att oavsett vilken teknik man blir utsatt för, är det viktigt att komma ihåg att det sätt man reagerar på aldrig är fel. Det vill säga, det inte handlar inte om att du inbillar dig, överdriver eller läser in saker som egentligen inte finns – utan magkänslan är väldigt oftast den bästa temperaturmätaren på att den är en dålig situation.

 

Känner man sig dock fortfarande osäker på situationen, är ett bra alternativ att rådfråga sina kollegor om en specifik händelse eller chefens konstiga beteende. När man väl börjar prata med arbetskollegor upptäcker man ofta att det är fler än en själv som är utsatt – en insikt som enligt Christina är både värdefull och stärkande då man faktiskt får ett kvitto på att det inte bara är en själv som är nojig eller läser in för mycket.

 

”Då kan man börja gaska upp sig lite och förbereda sig på att bemöta situationen nästa gång den händer.” säger hon.

 

Bemöt problemet genom att prata om det

När man utsätts för härskartekniker blir många så paffa att dom tappar hakan och kommer av sig  – något som i sin tur väldigt ofta resulterar i att man går undan och känner sig missnöjd med sin reaktion. Christina vill klargöra att denna reaktion är allt ifrån fel, men samtidigt förklara att en förändring sällan sker genom att man förblir tyst och går med böjt huvud.

 

”Man ska absolut konfrontera situationen, antingen i stundens hetta eller efteråt” säger Christina.

 

Är man själv med personen i rummet, tycker Christina absolut att man ska konfrontera personen där och då genom att säga att man är medveten om vad som precis hänt och att man inte tolererar den typen av behandling. Är det dock fler personer i rummet, säger Christina att man bör överväga att ta upp problemet med personen vid ett senare tillfälle när man är ensamma. Annars är risken att man ”drar ner byxorna” på personen inför en publik – något som nästan är lika illa som härskartekniken i sig.

 

Visar det sig dock att de härskartekniker och maktspel är ett allmänt förekommande fenomen på arbetsplatsen säger Christina att det är dags att gå till HR-chefen då det med största sannolikhet handlar om vuxenmobbning.

 

Så hanterar du en person som inte kan ta emot kritik

Sorgligt nog känner vi alla till åtminstone en person som inte är särkilt bra på att ta emot kritik  – och  i vissa fall har vi oturen att det är just den personen som utövar härskartekniker. Så hur hanterar man egentligen någon som inte kan erkänna att den har gjort fel?


Christina menar att det är jätteviktigt att man vågar markera vart gränsen går, även fast det kan kännas jobbigt. Hon påpekar även att det är mycket möjligt att personen i fråga kommer att säga att det är dusom är känslig, löjlig eller bara inbillar dig – men då får man helt enkelt säga att man står för hur man uppfattar situationen, och att man från och med nu undanber sig den typen av tonläge och beteende. Sen kan den andra personen egentligen veva med armarna hur mycket som helst; huvudsaken är att du har stått upp för dig själv.