Powerporträtt: Suzanne Naffah Cronstam

 Text Nathalie Rajic Foto Niki Zekaj

Text Nathalie Rajic Foto Niki Zekaj

Hon har vågat gå sin egen väg och blivit sin egen chef. Her Way har träffat Suzanne Naffah Cronstam, Underhållningsarkitekt och programledare för att prata om kulturkrockar, motivation och framtidsdrömmar.

Suzanne Naffah Cronstam, eller Suuz som hon ofta benämner sig själv, är ett glatt yrväder. Det är svårt att inte smittas av hennes leende och sprudlande energi när man möter henne. Ödmjuk som få har Suuz funnit en plats i många Malmöbors hjärtan. Mycket på grund av det stora samhällsengagemang hon har för staden, som ofta porträtteras som farlig i media.

När vi träffar Suuz är hon mitt uppe i ett samarbete med Skånetrafiken som heter  “Skjuts med Suuz”, ett projekt som går ut på att hon åker runt i hela Skåne och pratar med olika resenärer för att sprida god energi. De olika intervjuerna delas sedan via webbserier på stadsbussarnas skärmar i Malmö.

Suuz föddes i Kyrkoköpinge kommun utanför Trelleborg. När hon var 3 år flyttade familjen till Sorgenfri i Malmö. Det var här Suuz skulle växa upp och se sina drömmar bli till verklighet. Hon gick i en mångkulturell grundskola och fann sin passion för musik och att stå på scen i tidig ålder. Så snart hon fick chans att stå på scen tog hon tillfället i akt och medverkade i talangjakter, skolkonserter och evenemang som arrangerades i olika delar av Malmö.

När det var dags att börja gymnasiet hade Suuz svårt att riktigt finna sin plats och landa i den kulturkrock hon hamnat i. Hon hade kommit in på Samhälle ekonomi programmet på en av stadens främsta gymnasieskolor och det var först då som hon insåg att det fanns en annan värld utanför Sorgenfri, med fördomar och okunskap om andra kulturer. Suuz beskriver det som att det var där någonstans som de olika världarna förenades och öppnade upp ögonen för varandras verkligheter.

Trots stora drömmar i bagaget hade Suuz en plan B; hon skulle bli sjuksköterska om hennes dröm om att bli artist inte skulle förverkligas. Efter studenten kom hon in på sjuksköterskelinjen i Kristianstad och började pendla. Hon stod ut i en månad, sen började hon leverera en massa ursäkter om att hon inte klarade av att se blod. Vad som egentligen skrämde Suuz var det akademiska språket som kändes främmande. Hon började arbeta som badvakt och receptionist, vid sidan om gjorde hon jinglar för radiokanalen P3 Din Gata. Ströjobb inom media började trilla in och det ena ledde till det andra. Hon fann en passion i att nå ut till folk och bestämde sig för att satsa fullt ut och försörja sig på sin dröm.

Vad har format dig till den du är idag?

Jag anser att ett jobb är ett jobb, du kämpar lika hårt vad det än är. Får jag världens fetaste jobb så är jag tacksam för det, för imorgon kanske det inte finns där. Jag är Law of attraction-fokuserad men tror ändå att det är viktigt att behålla ödmjukheten att du inte vet vad morgondagen bjuder på. Min livsfilosofi är att verkligen försöka verkställa det jag vill göra och bara köra på.

Det har alltid funnits ett behov inom mig att bevisa att jag klarar av viss saker, mycket på grund av de normer och den kultur vi har, vad en kvinna enligt kultur kan göra och inte göra. Kvinnor som lever i det svenskt samhälle men med rötter från en annan kultur, tampas väldigt mycket med hur man ska få ihop de olika världarna. Man får rebella hemma för att normalisera saker för föräldrarna. Oftast så är de hårda för att den svenska kulturen är främmande och när du börjar normalisera det för dem och visar upp att det inte är så skrämmande så mjuknar de upp. Det har varit en kamp eftersom jag har växt upp med vänner som inte haft samma kultur som jag själv haft där hemma. För dem värdet svårt att förstå varför jag exempelvis inte fick följa med på nattklubb.

Jag har även haft människor runt omkring mig som har stöttat min kreativitet. Och jag är glad över att jag har föräldrar som har velat acceptera och förstå sig på mig och samhället. Min pappa har alltid stöttat mig och jag är tacksam för att jag alltid har haft det stödet hemifrån, att få gå min egen väg och inte tvingas till en viss yrkesroll. Mina föräldrar hade tillit i att jag skulle hitta min egen väg.

_MG_5583.jpg

Vad är det som har sporrat dig till att vara din egen chef?

Främst att kunna bestämma över mig själv. Hur viktigt det är för mig, var något jag insåg efter att jag slutat arbeta som programledare på SVT. Tiden där var jätteroligt och utvecklande men när jag var klar med det så kände jag en lust att vilja satsa mer på mig själv och stärka mitt namn. Jag ville skapa min egen yrkesroll istället för att vara beroende av andra. Det sporrade mig jättemycket.

Jag är en människa som inte kan göra en och samma sak hela tiden. Det har sina för-och nackdelar. Men jag trivs bäst så och står inte ut med att vara på en och samma plats för länge. Det låter klyschigt men jag är ingen 9-5 människa. Jag vill ha mina sovmorgnar för jag presterar bättre senare på dagen.


”Våga testa saker, känns det läskigt, prova ändå. Känns det fortfarande läskigt efter att du provat på, så lägg det på paus och prova på att ta upp det senare. “

Vad har du haft för motgångar, uppoffringar eller rädslor under din resa?

Jag har letat efter att hitta mig själv. När jag var liten drömde jag om att bli sångerska men sen testade jag det och automatiskt så ledde det mig vidare till programledandet. Och det var där fann jag mig själv! Programledandet gick sedan hand i hand med projektledning, att producera och att bygga mitt varumärke. Det var just där alla bitarna föll på plats. Jag älskar fortfarande att sjunga men det är inte det jag vill göra nu. Men vem vet, kanske jag återgår till det senare i livet. Jag fokuserar på bitarna jag tycker om och trivs med just nu.

Det som har varit tufft på vägen har varit att jag ifrågasatt mig själv ifall jag klarar av vissa saker, att jag har gått runt och trott att jag inte kan göra de här sakerna men sedan motbevisat mig själv. Det tar ett tag innan jag kommer till sin insikt med vad jag kan göra, något som gett mig självförtroende med vägen. Det som har fått mig att ta så stora kliv, som jag själv anser att jag har gjort är tacksamheten att träffa så fantastiska människor i mitt liv som har inspirerat mig. Jag är uppvuxen i ett arabiskt hem, där det exempelvis inte var ett alternativ för mig som ung tjej att resa själv tillsammans med vänner, att köpa en egen lägenhet och bo i den själv. Men jag omgav mig med vänner som mina föräldrar lyckligtvis tyckte om och deras ambitioner smittade av sig, både på mig och mina föräldrar.

Man går igenom olika faser i livet och jag har nått en punkt där jag känner att jag har växt i min personlighet och blivit en annan person. Tidigare har jag inte kunnat bejaka min inre utveckling och hantera förändringen. Jag har befunnit mig Tidigare befann jag mig i en period där det hänt mycket omkring mig och det resulterade i att jag till sist hamnade i en livsextensiell fas jag hade svårt att hantera. Det var något jag fick arbeta på, så att jag när jag längre befann mig i ytterligare en utvecklingsfas till sist kunde bejaka det. Det är en mognad i sig att kunna bekräfta att man befinner sig i en utvecklingsfas och snart är på väg att landa.

_MG_5660.jpg

Vad betyder framgång för dig?

Framgång betyder att jag får göra någonting som jag tycker om att göra. Att kunna göra det jag vill göra och kunna avsluta det och hoppa på någonting annat. Flexibiliteten. Det var när jag började arbeta på Sveriges Radio och gjorde några olika jinglar, som jag verkligen blev medveten om att jag tycker om att hoppa mellan olika projekt. Då började också olika förfrågningar trilla in och jag började hoppa på olika saker och prova mig fram.

Drömmen är att kunna leva utan att vara så beroende av arbete. Att det ska finnas utrymme för att leva och inte bara jobba. Jobb kommer och går.


Vad är nästa steg i livet?

Nästa steg är att hitta en större publik så att jag kan göra andra saker i andra delar av Sverige men även utomlands. Jag har blivit nyfiken på att utforska Beirut och Dubai. Jag var faktiskt i Dubai i några månader och utforskade branschen. När jag kom hem så landade jag i att jag inte var riktigt mogen för det stadiet just då. Jag känner att jag nog skulle kunna vara mogen för det nu, att utforska mer och se vad som passar mig här och nu.


Vad vill du ge för råd till nästa generation powerkvinnor?

Våga testa saker, känns det läskigt, prova ändå. Känns det fortfarande läskigt efter att du provat på, så lägg det på paus och prova på att ta upp det senare. Efter gymnasiet var jag exempelvis emot att fortsätta studera, det tog verkligen emot. Så jag jobbade några år istället. Först när jag blev 25 år kände jag mig bekväm med tanken att återuppta studierna och jag valde att läsa medie- och kommunikationsvetenskap med en utbytestermin i Korea. Om det inte fungerar nu, så kan det fungera sen. Du måste bara hitta dig själv. Man ska inte ha bråttom med allt, det är något jag dagligen pushar mig själv och gör mig påmind om. Våga lita på att allting har sin tid.