Lifestories: Vi vågade lyssna på vår magkänsla och säga upp oss

Text Elin Beattie

Text Elin Beattie

Går du i uppsägningstankar, men är osäker på om det är rätt beslut att lämna? Låt dig då inspireras av Apollonia San Contreras och Amanda Sandström Beijer – två Boss Ladies som valde att lyssna på magkänslan, och styrde kosan mot nya och spännande vägar i karriären. 

 

Idag jobbar Apollonia som Digital Marketing Manager för den Malmöbaserade hjälmpionjären Hövding, samtidigt som Amanda lämnade den trygga vardagen i Malmö för ett liv som frilansande journalist, skribent, copywriter och författare i sitt älskade Berlin. 

 

Vad var det som fick dig att ta steget till att säga upp dig?

ASC: Egentligen var det tre faktorer som avgjorde mitt beslut; den nya chefen, tjänsten och uppdraget. Först och främst så klickade det snabbt mellan mig och min nya chef – något som betydde mycket eftersom jag tror att det även är viktigt att välja rätt chef, då personen är väldigt viktig för ens karriär. Sen innebar den nya tjänsten att jag hade ett större ansvar än tidigare, plus att Hövding har en otroligt häftig resa framför sig. När jag blev erbjuden tjänsten ville Hövding satsa på en digital närvaro och behövde därför en person som kunde driva den digitala kommunikativa transformationen. Sen triggades jag även av tanken att återigen få bygga upp något från scratch, precis som jag hade gjort på min tidigare arbetsplats.

 

ASB: Jag sa upp mig då jag sedan ett år tillbaka hade drömt om att bo i en ny stad. Jag brukade åka till Berlin på semester och upplevde att jag var friare, gladare och mer spontan och kreativ när jag var där. För när jag hamnar i en för trygg vardag upplever jag att tiden går långsamt och att jag inte utvecklas särskilt mycket på grund av för få intryck, vilket jag tycker känns tråkigt. 

 

Var uppsägningen ett lätt beslut?

ASC:Nej, det var faktiskt tufft. Jag trivdes jättebra på mitt tidigare jobb och såg det lite som min bebis med tanke på att jag var med från början. Såklart strävade jag efter ett större ansvar, men jag var inte aktivt sökande då jag trivdes med min roll och mina kollegor. Och på grund av detta så visste jag inte om jag var redo att lämna, eller om det över huvud taget var rätt tajming, när jag blev erbjuden tjänsten på Hövding. Men så bestämde jag mig för att säga upp mig – och oj, vad jobbigt det var! Jag grät innan jag skulle säga upp mig, under tiden jag sa upp mig och till och med efteråt när jag berättade för teamet – mycket på grund av att jag både trivdes och kände mig trygg på Kronaby där jag jobbade tidigare.

 

ASB: Det var nog både och. Jag trivdes väldigt bra i Malmö och på mitt tidigare jobb, men jag märker lätt på min personlighet när jag behöver skakas om; då kan jag bli lite trumpen och pendla mellan att känna mig rastlös och lat, men utan att förändra vardagen. I Malmö levde jag i en trygg och hållbar vardag där jag nog aldrig kände mig obekväm eller nervös – men i det trygga blir man också bekväm, och då är det enkelt att låta allt flyta på samtidigt som man kanske struntar i att man drömmer om att uppleva någonting nytt. Sen var det största orosmomentet den ekonomiska tryggheten, då ett liv som frilans oftast inte är något man börjar med för att tjäna stora pengar. Men där hade jag turen att ha en man som frilansar och som sålde in mig till några av sina kunder, så det rullade på ganska smidigt.

 

Hur säger man upp sig på ett bra och professionellt sätt?

ASC: Det är en svår fråga och jag kan bara utgå från mig själv. Men se till att av ren respekt meddela chefen först, innan du berättar för dina kollegor. Och dra inte ut på det, utan boka in en tid med din chef och berätta varför du valt att gå vidare. Sen tycker jag det är viktigt att förbereda sig på olika scenarion; det kan vara så att chefen vill ha kvar dig, och hur hanterar du det? Du bör ha bra och rationella argument till varför du inte vill vara kvar, så att chefen förstår – för har du verkligen bestämt dig för att lämna, så bör du vara tydlig med det. Och för guds skull, se till att göra en snygg överlämning när du är på väg ut så att du med gott samvete kan checka ut dagen lämnar in brickan. Var schysst även om du är på väg.

 

ASB: Det där kan vara klurigt. Ibland har jag uppfattat det som att arbetsgivare kan känna sig kränkta över att man väljer att gå, vilket resulterar i att slutresultatet inte alltid beror på vad personen som säger upp sig sa eller gjorde. Något som i sin tur lätt kan leda till en dålig och energikrävande stämning på arbetsplatsen. Men ett råd jag skulle vilja ge är att alltid vara ärlig mot sin arbetsgivare och berätta varför du väljer att lämna.  

 

Hur ser en bra uppsägning ut, som gynnar både individ och företag?

ASC: En öppen dialog med chefen och ett bra exit-samtal med HR/VD där du ger konstruktiv feedback. Se alltid till att göra en snygg överlämning då det gynnar både dig och företaget.

ASB: Man måste vara ärlig och öppen. Dock tycker jag inte att ansvaret enbart ligger på dig som individ, utan samma beteende bör även komma från arbetsgivaren. Är det till exempel någonting som stör dig, eller chefen, bör ni båda säga det – att prata bakom ryggen fungerar aldrig. 

 

Dina bästa tips till den som går i uppsägningstankar?
ASC: 
Säkerställ att du går tillnågot, och inte frånnågot. Om svaret är ett klart ja på frågan ”Går jag till något bättre?”, behöver du inte fundera längre.

ASB: Funderar du på det en gång i veckan och har de ekonomiska möjligheterna, borde du antagligen ha gjort det igår. Det är dittliv, och vi är många här i Sverige som är priviligierade nog att välja hur vi vill leva våra liv. Fundera på om du utvecklas så mycket som du önskar på din nuvarande arbetsplats, och om det går åt rätt håll. Får du energi av ditt jobb, och tycker du att det är spännande? Vi har ett bra skyddsnät i Sverige,  så länge man tar uppsägningen och framtidsplanerna i rätt takt så kommer det lösa sig. Och slutligen: ha kul, lyssna till magkänslan och gör det du brinner för och tycker om. Det är antagligen där du kan göra mest nytta.